Dyrkar upp hjärtats låsta rum,väcker känslor jag inte trodde fanns,väcker mitt slumrande jag.
HeJsAn SvEjSaN pÅ eR aLlA gLaDa:D
Ja, som sagt hej på er, hoppas ni hare bra:)
För egen del om jag nu ska prata om mig själv igen så har det varit en ganska så jobbig dag! Eller nej, inte ganska så jobbig, utan jag måste få säga att den var förjävla jobbig, för vet ni vad? det var den faktiskt!=(
Men men, bara att ladda om batterierna o komma igen,, alla dagar kan inte vara den bästa:)
Vad gjorde den så jobbig då?
För det första så var oron att jag kanske skulle flyttas idag,, det var ingenting säkert, (trodde jag) så jag vaknade upp med oron,,!
Sen gick jag o duscha för att bara vara o känna sig lite fräsch igen!,,
Strax efter 10 kom Läkaren o sjuksyster o sa att jag skulle vara i örebro runt 1 !:o
Jag bara,, ahaaa lixom,, vad fan säger man? NEJ JAG VILL INTE,, för då hade jag ju ljugit eftersom jag oxå vet lika väl som alla andra att det är jätte bra här i örebro oså, men det kom så plötsligt, så jaja, sa jag, det blir bra, fast jag åker med blandade känslor! Men alla var ganska så chockade att det gick så snabbt med flytten till örebro,,, inte ens läkarna trodde det skulle gå så snabbt!
Så när jag fått veta detta grät jag en skvätt, sen åkte jag bort o köpte tuggumi o försöka tugga bort det ledsna, utan resultat,, haha:P sen åkte jag förbi rehab enheten eftersom jag lovat Lotta att komma o säga hej då innan jag åkte hem eller blev flyttad någoon annan stans!
Men hon var inte där:( ännu mer bad things lixom!
Sen tillbaka till rummet o försökte plocka ihop grejer, satt o läste på kort jag hade fått, tårarna kom igen,, suck!
Vet inte om jag lyckades så bra med packningen om jag ska vara riktit ärlig, packade nog i psykos;) haha.. nej men seriöst:P
När jag satt på sängkanten kom ingela in i rummet,, =) jag såg nog inte ut som den piggaste varelse man kunde hitta på sjukhuset just då, så hon kom fram o krama mejj o satte sej vid sängkanten o prata lite oså!:)
Sen hjälpte hon mig att organisera mina grejer oså!,,, =) jag tror vi lyckades skapligt bra faktiskt, inget har bortkommit än så länge iaf:)
När vi höll på att lasta på rullstolen med grejer så tittade anna in o skulle säga hej då oså! huh,, knep sig i magen direkt,, o tänkte,, nuuuuu kommer tårarna vilken sekund som helst,,,, igen!
Vi prata lite om jag ville att hon skulle framföra ngt speciellt, men det hade jag juh inte, anna vet ju lika mkt hur mitt ben funkar som jag själv i princip!
Då kom stunden jag gav henne blommorna, då krama hon mej,, o då var det kört igen,, tårarna kom, o det vart en bamse kram!
Usch, det var jobbigt kan jag lova er,! Hoppas verkligen vi ses igen,, fast av en annan anledning såklart!
Men kommer alltid vara mycket tacksam över hjälpen hon gav o över att jag lärt känna henne,,
Nu gråter jag,, igen,,huh, tar tårar aldrig slut?
Aja,, efter det vandrade Ingela o jag till rehab enheten igen för att titta fall lotta kommit tillbaka,, men svaret var nej:(
trist,. då var kllockan halv 12 o de kändes knappt som om jag skulle hinna träffa henne;( men men, vi bestämmde att hon skulle komma bort till avdelningen om hon kom tillbaka innan 5 i 12!
Så vi vandrade tillbaka, då var det mat.,.,MUMMS verkligen det jag tänkte på just då och oj vad jag var hungrig!
haha:D
Men åt iaf o när jag var klar kom Julia=) då blev jag glad!
Vi gick in på rummet o prata lite om hur de kändes o om hur vi skulle fortsätta allt!,, o då var jag där igen med det där träliga som vätskas i ögonen,,
Hon ringer imorn! så det kändes iaf bra , men vill inte lämna, vill inte lämna,,, det har printat sig fast tyvärr!
När vi satt där o prata,, vem kom inte dårå? jo LOTTA:) då blev jag glad i hjärat=)
Men tårarna kom även då,, dels för att jag fick hinna träffa henne, dels för att jag redan var ledsen,dels för att jag egentligen inte vet varför!
Sen gick julia o lotta var kvar en liten stund, sen gick hon oxå, o då vare bara jag o ingea en stund igen,, tills vi kom på att klockan faktiskt var 12 o jag skulle åka 5 i 12 :P haha kvicka bruuudar
Jag hade blommor som jag skulle hinna ge till personalen med, så det gjorde jag, o alla var så goa o glada o sa attt allt kommer fixa sig oså=)
Knackade även på hos de som satt o åt för at säga hej då,! Då kom en utav dem fram o krama mejj,, o då kom det igen,, hon sa till mig att se till att jag skulle få vichey vatten i örebro oxå=) hon krama o krama mig,:) det var skönt, men såklart jobbigt oxå.. men skönt som sagt, tårarna var på vippen hela vägen ut till taxin,,
Ute vid taxin när jag även skulle säga hej då till ingela vart det inte bättre,, Taxi chaffuören o Ingela fick sköta första packningen medans jag gick o ställde mig vid en kan o luta mig mot så ingen såg att jag grina som ett skållat troll!
Ingela kom o krama mejj,,o sa att det skulle bli bra!=)
Men usch vad det var jobbigt alltså,, förstår inte varför en sån här egentligen bra grej kan vara så jobbig att ååka till, men det var jobbigt att lämna de man hade fått förtroende för!
Sen for taxi bussen mot Örebro,, i börjaan var det jobbigt o det kom lite tårar fortfarande, men taxikillen var jätte snäll o så och vi pratade en hel del om ingenting egentligen på vägen in:)
Då var jag framme,,vet ej hur det känns än, men det här jobbiga har börjat lägga sig lite iaf!
Nu känns det som om jaag har skrivit att allt det här med örebro känns helt kasst!
Men grejen är den att så är inte fallet, utan det är mer det att det är så jobbigt att bryta relationer och starta om på nytt,,
eller nytt o nytt, de vet ju vad felet är ,men man lämnar tryggheten och måste bygga på nya relationer med folk,,!
men jag vet ju att man fixar det oxå med lite jävlar anamma i sig:)
Men mycket har varit jobbigt iaf, men imorn är en ny dag o det ska bli en bättre dag:)
På kvällskvisten åkte mamma o sandra o handla lite kläder, så jag bad dem köpa med en telefon till mig !:)
Det blidde en Sony eriksson XPERIA:)
Känns bra faktiskt, men den börjar inte funka förns imorn, men det kan jag leva med:)
så tack mamma o sandra för besväret:) det var underbart snällt=)
Nu kan jag ha ngt at pyssla med dagarna jag blir i örebro = lära sig nya telefonen:)
Nya telefonen:)
Nu ska jag ta o fundera över det bra som hänt idag o över det bra avdelning 1A gav mig så kommer jag vakna upp med ett leende imorn=)
Pöss hej!
Ja, som sagt hej på er, hoppas ni hare bra:)
För egen del om jag nu ska prata om mig själv igen så har det varit en ganska så jobbig dag! Eller nej, inte ganska så jobbig, utan jag måste få säga att den var förjävla jobbig, för vet ni vad? det var den faktiskt!=(
Men men, bara att ladda om batterierna o komma igen,, alla dagar kan inte vara den bästa:)
Vad gjorde den så jobbig då?
För det första så var oron att jag kanske skulle flyttas idag,, det var ingenting säkert, (trodde jag) så jag vaknade upp med oron,,!
Sen gick jag o duscha för att bara vara o känna sig lite fräsch igen!,,
Strax efter 10 kom Läkaren o sjuksyster o sa att jag skulle vara i örebro runt 1 !:o
Jag bara,, ahaaa lixom,, vad fan säger man? NEJ JAG VILL INTE,, för då hade jag ju ljugit eftersom jag oxå vet lika väl som alla andra att det är jätte bra här i örebro oså, men det kom så plötsligt, så jaja, sa jag, det blir bra, fast jag åker med blandade känslor! Men alla var ganska så chockade att det gick så snabbt med flytten till örebro,,, inte ens läkarna trodde det skulle gå så snabbt!
Så när jag fått veta detta grät jag en skvätt, sen åkte jag bort o köpte tuggumi o försöka tugga bort det ledsna, utan resultat,, haha:P sen åkte jag förbi rehab enheten eftersom jag lovat Lotta att komma o säga hej då innan jag åkte hem eller blev flyttad någoon annan stans!
Men hon var inte där:( ännu mer bad things lixom!
Sen tillbaka till rummet o försökte plocka ihop grejer, satt o läste på kort jag hade fått, tårarna kom igen,, suck!
Vet inte om jag lyckades så bra med packningen om jag ska vara riktit ärlig, packade nog i psykos;) haha.. nej men seriöst:P
När jag satt på sängkanten kom ingela in i rummet,, =) jag såg nog inte ut som den piggaste varelse man kunde hitta på sjukhuset just då, så hon kom fram o krama mejj o satte sej vid sängkanten o prata lite oså!:)
Sen hjälpte hon mig att organisera mina grejer oså!,,, =) jag tror vi lyckades skapligt bra faktiskt, inget har bortkommit än så länge iaf:)
När vi höll på att lasta på rullstolen med grejer så tittade anna in o skulle säga hej då oså! huh,, knep sig i magen direkt,, o tänkte,, nuuuuu kommer tårarna vilken sekund som helst,,,, igen!
Vi prata lite om jag ville att hon skulle framföra ngt speciellt, men det hade jag juh inte, anna vet ju lika mkt hur mitt ben funkar som jag själv i princip!
Då kom stunden jag gav henne blommorna, då krama hon mej,, o då var det kört igen,, tårarna kom, o det vart en bamse kram!
Usch, det var jobbigt kan jag lova er,! Hoppas verkligen vi ses igen,, fast av en annan anledning såklart!
Men kommer alltid vara mycket tacksam över hjälpen hon gav o över att jag lärt känna henne,,
Nu gråter jag,, igen,,huh, tar tårar aldrig slut?
Aja,, efter det vandrade Ingela o jag till rehab enheten igen för att titta fall lotta kommit tillbaka,, men svaret var nej:(
trist,. då var kllockan halv 12 o de kändes knappt som om jag skulle hinna träffa henne;( men men, vi bestämmde att hon skulle komma bort till avdelningen om hon kom tillbaka innan 5 i 12!
Så vi vandrade tillbaka, då var det mat.,.,MUMMS verkligen det jag tänkte på just då och oj vad jag var hungrig!
haha:D
Men åt iaf o när jag var klar kom Julia=) då blev jag glad!
Vi gick in på rummet o prata lite om hur de kändes o om hur vi skulle fortsätta allt!,, o då var jag där igen med det där träliga som vätskas i ögonen,,
Hon ringer imorn! så det kändes iaf bra , men vill inte lämna, vill inte lämna,,, det har printat sig fast tyvärr!
När vi satt där o prata,, vem kom inte dårå? jo LOTTA:) då blev jag glad i hjärat=)
Men tårarna kom även då,, dels för att jag fick hinna träffa henne, dels för att jag redan var ledsen,dels för att jag egentligen inte vet varför!
Sen gick julia o lotta var kvar en liten stund, sen gick hon oxå, o då vare bara jag o ingea en stund igen,, tills vi kom på att klockan faktiskt var 12 o jag skulle åka 5 i 12 :P haha kvicka bruuudar
Jag hade blommor som jag skulle hinna ge till personalen med, så det gjorde jag, o alla var så goa o glada o sa attt allt kommer fixa sig oså=)
Knackade även på hos de som satt o åt för at säga hej då,! Då kom en utav dem fram o krama mejj,, o då kom det igen,, hon sa till mig att se till att jag skulle få vichey vatten i örebro oxå=) hon krama o krama mig,:) det var skönt, men såklart jobbigt oxå.. men skönt som sagt, tårarna var på vippen hela vägen ut till taxin,,
Ute vid taxin när jag även skulle säga hej då till ingela vart det inte bättre,, Taxi chaffuören o Ingela fick sköta första packningen medans jag gick o ställde mig vid en kan o luta mig mot så ingen såg att jag grina som ett skållat troll!
Ingela kom o krama mejj,,o sa att det skulle bli bra!=)
Men usch vad det var jobbigt alltså,, förstår inte varför en sån här egentligen bra grej kan vara så jobbig att ååka till, men det var jobbigt att lämna de man hade fått förtroende för!
Sen for taxi bussen mot Örebro,, i börjaan var det jobbigt o det kom lite tårar fortfarande, men taxikillen var jätte snäll o så och vi pratade en hel del om ingenting egentligen på vägen in:)
Då var jag framme,,vet ej hur det känns än, men det här jobbiga har börjat lägga sig lite iaf!
Nu känns det som om jaag har skrivit att allt det här med örebro känns helt kasst!
Men grejen är den att så är inte fallet, utan det är mer det att det är så jobbigt att bryta relationer och starta om på nytt,,
eller nytt o nytt, de vet ju vad felet är ,men man lämnar tryggheten och måste bygga på nya relationer med folk,,!
men jag vet ju att man fixar det oxå med lite jävlar anamma i sig:)
Men mycket har varit jobbigt iaf, men imorn är en ny dag o det ska bli en bättre dag:)
På kvällskvisten åkte mamma o sandra o handla lite kläder, så jag bad dem köpa med en telefon till mig !:)
Det blidde en Sony eriksson XPERIA:)
Känns bra faktiskt, men den börjar inte funka förns imorn, men det kan jag leva med:)
så tack mamma o sandra för besväret:) det var underbart snällt=)
Nu kan jag ha ngt at pyssla med dagarna jag blir i örebro = lära sig nya telefonen:)
Nya telefonen:)
Nu ska jag ta o fundera över det bra som hänt idag o över det bra avdelning 1A gav mig så kommer jag vakna upp med ett leende imorn=)
Pöss hej!
Det här är mitt liv,
jag lever det som jag vill,
tänker gå min egen väg,
för det var det jag föddes till
♥
jag lever det som jag vill,
tänker gå min egen väg,
för det var det jag föddes till
♥
Kommentarer
Postat av: Evalena
Det kommer gå bra ska du se men jag förstår vad du menar med att få ett nytt förtroende för dem i örebro det är inte så lätt att få det det brukar ta några dagar, men då finns vi där för dig att prata med oss så ska du se att allt blir bra till slut men visst det låter sååå långt bort men du tjejen det är det inte.Allt kommer att bli okej ska du se .JÄTTE STOR BAMSE KRAM till dig och den ska va såå stor så det gör ont ..ha ha ..hör av dig om det är något jag kan göra eller om det är något du undrar över så ska jag stå till tjänst för dig det ska du veta..Kramis igen..
Postat av: mamma
du vet att ja skulle ta ner himlen till dig om ja kunde!!!!men det va fasiken inte mycket lättare att köpa telefonen kramar i massor
Postat av: Linn Persson
Tycker synd om dig Josse, vilken otur du ska ha. Krya på dig o ha det så bra. Hoppas vi ses till hösten:)
Postat av: Anonym
Linn , vi ses till hösten:D
det kan jag llova, jag SKA bli frisk!=)
puss pårej!
Trackback
